Fick inspiration när jag läste en annan blogg.

Mobbing!

Ja visst man mår illa av bara ordet. Iallafall jag.
Jag har mer eller mindre varit mobbad hela mitt liv.

 Bara för att jag inte hade det nyaste modet, för att jag hade glasögon, för att jag hade stora bröst,

för att jag umgicks med killarn, för att jag hade kort hår, mm. Ja det var tydligen mycket som störde folk.

I dagens läge är jag fortfarande själv men jag trivs med det :) Jag vet vad jag klarar, jag vet att jag klarar av en motgång.
Det är inte många som gör det, men jag kom starkare ur det.Jag går med huvudet högt och rak i ryggen för jag vet vad jag klarar av och inte.Det kanske inte alltid är så bra att vara så populär. Att glida på en räkmacka genom livet.
Hur ska man då kunna ta en motgång när den väl kommer. För alla har någon motgång i livet.

Jag kan tänka tillbaka på tiden och fortfarande må dåligt än fast det var så många år sedan. Jag kommer ihåg många både fysiska och psykiska händelser. Än om man försöker glömma så finns de i bakhuvudet. När jag ser de som mobbat mej idag sträcker jag på mej ännu mera. antagligen för att få bevisa för dem och mej själv för den delen att idag är jag så mycket starkare. och försöka bevisa att jag är starkare än de.

Jag blev mobbad av en hel skola, elever, lärare, rektorer. Jag bytte skola efter 6 år. Jag fick vänner för första gången i mitt liv. Jag var 12 år skulle börja i 6e klass när allt vände. Jag fick vänner, fast fel sorts vänner. jag hamnade i bråk, jag började röka, skolka, dricka. Rymma hemmifrån, sno bilar. Ja det mesta som amn inte fick gjorde jag.

Saker och ting ändrades igen när jag hamnade på mitt första fosterhem. Där var det lugnt och tyst men jag skulle bara vara där i 2 veckor innan jag fick flytta till en annan familj eftersom den första skulle ha semester.
På det första hemmet fick jag inte röka på deras gård utan jag fick gå utanför. det kunde jag acceptera mycket väl.

Andra hemmet, hade hästar. Inte riktigt min kopp te eller påse skridskor så att säga :) De menade på att jag skulle stå och skyffla skit och ta hand om deras hästar. Det finns inte en chans att jag gör det. Jag gillar inte hästar och de gillar inte mej. Så tyckte jag att det var slut diskuterat. Men tydligen inte, denna kamp varade i 4 veckor innan jag fick lov att flytta där ifrån, bodde hemma hos mamma i 1 vecka sen kom jag till mitt 3dje hem.

(jag hade mycket väl gjortklart för socialtanten att jag inte ville vara i ett hus med små barn eftersom jag inte var så förtjust i dom) Jag kommer till det tredje och kommer fram till att de har en på 3 år och en på 11 månader. Jag fick överhuvudtaget inte röka, varken på gården eller utanför. De kollade mej hela tiden vart jag var. Pallade inte av dem så jag rymde efter att hon letat upp mina cigaretter och smulat sönder dom. Jag hade då rökt i 5 år. Tyckte då att det var droppen så jag stack. var borta i någon vecka tror jag. de hittade mej iallafall. Man kanske inte är den duktigaste på att gömma sig när man är runt 16 år än om man tror det är helt otänkbart att bli hittad.
Kanske ska säga att den 3dje familjen var väldigt religiös också.

Då hamnade jag på det fjärde hemmet. Det var för mig inget hem mer ett fängelse. de tog min mobil så jag bara fick prata med folk på deras bestämda tider. jag fick tillexempel inte ringa min egna mamma när jag ville. jag fick inte ha den i skolan. När jag skulle gå till skolan följde de mej och när jag slutade stod de utanför.De var så trevliga när man hade någon på besök, men så fort besöket var borta så var det andra bullar. Ska även säga att dessa var väldigt religiösa med. Jag är inte troende alls men att bli tvingad att sitta och be bordsbön för att kunna äta det var droppen. så jag stack igen. denna gång inte lika lyckat. jag var borta en månad, inlåst hos en som jag trodde då var min vän. Jag blev drogad men tack och lov aldrig utnyttjad. På julafton kom jag ut ur lägenheten. Åkte hem dagen efter.

Och hade då bestämt mej för att bryta mitt mönster och betende. Jag ville bort från stan, bort från mina så kallade vänner. Det tog ett långt tag..  Jag fick sitta och vänta för evigt kändes det som. Sen tillslut fick jag sitta med socialutskottet här i stan. Som frågade varför och så vidare. Jag fick sitta och berätta hur jag har haft det mm, men de tyckte att om jag mådde så dåligt att jag skulle dra upp hela min familj och flytta. Det ville inte jag. Jag ville komma bort från allt, se helheten. och framföra allt komma tillbaka till mig själv.

De tyckte inte som jag. sen frågade jag "högsta hönset" om han hade barn, han sa ja. och jag drog liknelsen.

"om ditt barn skulle må så dåligt som jag gör. och inte se någon annan utväg att antingen flytta, hamna i helt fel kretsar eller till och med ta livet av sig, skulle du ge upp allt du hade här för att kanske bli arbetslös, riva upp hela familjen från vänner och bekanta? tillslut kanske inte tappa boendet eftersom du inte har något jobb för att kunna försörja dej. Ditt barn ska då få skulden på sina axlar att ha dragit upp en hel familj för att familjen ska kunna gå i personlig konkurs. Tror du då att ditt barn skulle må bättre?"

Det gick rätt fort då. Jag hamnade på ett HVB-hem i Åsele kommun. var där i sju månader. Det var de bästa sju månaderna i mitt liv. Jag hittade tillbaka till mig själv och jag blev så mycket starkare än vad jag var innan.

Men jag ser tillbaka då och då.

Att jag hade aldrig klarat mig utan hvb-hemmet.

De gjorde mig starkare.
De visade mig tillbaka till rätt väg.
De gav tillbaka min självkänsla.
De gav mig mod.
De gav mej, mitt egna jag igen.
De gav mig så mycket att de inte finns ord för det.
De tog in mig än fast jag var så förstörd som jag var och byggde upp mig igen, fast starkare och bättre.

Allt har jag faktiskt att tacka dem för det jag har idag :)

Nej nu kanske det är dags att göra något vettigt med dagen. jag fick iaf skriva av mig lite :) hoppas eran dag är lika bra som min om inte bättre :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ja jag vet inte ens vart jag ska börja om jag ska vara ärlig.    jag har suttit i flera dagar och skrivit (på min "bok" om mitt liv, som ska brännas eftersom det är för mycket jävulskap som hänt mig i mitt liv. jag vill bara skriva sedan brä...

Happ.. Nyinköpt säng 180x200 men det hjälper tydligen inte. Jg får ändå inte plats :) Tur jag älskar min Lilling :) Andra bilden är han i mitt knä :) eller hans huvud iaf :) ...

Idag är en sådan dag som jag känner mig så ensam :( Jag hade ju alltid min vän cigaretter som jag kunde ta till när ja kände mig nere. Nu då? Helt värdelöst känns det.. ...

Detta med att sluta röka är väldigt jobbigt.. Men jag har dragit ner mitt cigarettintag till 6 cigg/dagen. Ja har fortfarande mitt rökstopp men det kommer allt närmare, och jag blir allt räddare. :/ ...

Yogan blir bara roligare och roligare :) dock har jag träningsvärk idag. Tog kanske i lite för mycket igår. Men jag har bestämt mig. Jag ska bli lite bättre på yogan och hålla i det nu och inte svikta som jag oftast brukar göra. Men jag har även lova...